Bakgrund: Hjärtsvikt är en växande folkhälsoutmaning som innebär stor påverkan för personers vardag och livskvalitet. Särskilt hjärtsviktens egenvård är en komplex aspekt som kan innebära ett ökat lidande. Många personer befinner sig inom en öppenvårdskontext, där sjuksköterskan är en viktig komponent för att möjliggöra en förbättrad samt personcentrerad omvårdnad som stödjer egenvården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter vid hjärtsvikt av att hantera egenvården och erhålla stöd från öppenvården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna insamlades genom CINAHL och PubMed, analyserade med innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Anpassningen till en förändrad livssituation och Användningen av resurser för att bibehålla hälsa. Dessa med fem tillhörande subkategorier: Att behöva lära sig nya dagliga rutiner, Att finna motivation för upprätthållandet av egenvård, Att behöva stöd med uppmuntran, Att inhämta information i upprätthållande syfte och Att använda verktyg som underlättar vardagen. Slutsats: Erfarenheterna hos personer som lider av hjärtsvikt inom deras egenvård är många, faktorerna som inverkar är komplexa och ett stort lidande förefinns. Stödjande resurser såsom närstående och digitala verktyg har en betydande roll inom hanteringen av egenvården, där en varierande grad av hälsolitteracitet även inverkar. Dessa erfarenheter tyder på att mer forskning krävs för att kunna förstå och understödja patienternas egenvård inom öppenvården. 

Background: Heart failure is a growing public health challenge, with a significant impact on people and their quality of life. The self-care is a complex task, which can lead to increased suffering. Many require outpatient care and nurses are important to deliver person-centered care which supports self-care. Aim: The aim of this study was to describe patients' experiences with heart failure in managing self-care and receiving support from outpatient care. Method: A general literature study based on ten qualitative articles. The articles were collected through CINAHL and PubMed, analyzed using content analysis. Results: Two categories were found: The adaptation to a changed life situation and The usage of resources to maintain health. Five subcategories were identified: Having to learn new daily routines, Finding motivation for withholding self-care, Needing support with encouragement, Finding information with a withholding purpose and Usage of tools that support everyday life. Conclusion: Experiences surrounding self-care in heart failure are many, the factors that influence are complex, and a large amount of suffering is seen. Supportive assets such as relatives and digital tools have a significant role in the management om self-care alongside the patients’ degree of health literacy. These experiences indicate the presence of a need for more research to understand and assist patients in their self-care whilst in outpatient care.