Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner kostar vården stora summor varje år och orsakar stort lidande. Basala hygienrutiner är den enskilt viktigaste åtgärden för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner men trots det brister följsamheten till dessa.

Syfte: Att undersöka följsamheten av basala hygienrutiner hos sjukvårdspersonal på infektionsavdelningar samt hur kunskap, arbetsmiljöfaktorer och profession påverkar följsamheten.

Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och inferentiell ansats. Observation och enkät användes för att undersöka följsamheten till basala hygienrutiner hos undersköterskor, sjuksköterskor och läkare samt faktorer som kan påverka.

Resultat: Inget signifikant samband kunde ses mellan följsamheten och kunskapsnivån men sjuksköterskor hade en signifikant högre följsamhet till basala hygienrutiner och kunskap (82 procent respektive 96 procent) än läkare (65 procent respektive 86 procent). Undersköterskor skattade sin kunskap i enlighet med resultatet på kunskapstestet. Både för läkare och undersköterskor sågs samband mellan självskattat och observerat utförande. Självskattad följsamhet var likvärdig för undersköterskor och sjuksköterskor (M = 88 procent), men lägre för läkare (M = 79 procent), med signifikanta skillnader gentemot båda grupper.

Slutsatser: Följsamheten till basala hygienrutiner brister i olika stor utsträckning för de olika professionerna, samtliga har brister. Förbättringsarbeten behövs för utveckling av följsamheten men det är inte möjligt att konstatera hur dessa ska byggas upp utifrån föreliggande studie. En interventionsstudie alternativt en storskalig studie behövs för att utreda vilka fokusområden som kan öka följsamheten och därmed minska risken för VRI.

Background: Healthcare-associated infections cost healthcare providers large sums of money every year and cause great suffering. Basic hygiene routines are the single most important measure to reduce the incidence of healthcare-associated infections, but despite this, compliance with them is lacking.

Aim: Examine compliance with basic hygiene routines among healthcare personnel in infectious disease wards, and how knowledge, work environmental factors, and profession influence this compliance.

Method: Quantitative cross-sectional study with a descriptive and inferential approach. Observation and questionnaire were used to examine adherence to basic hygiene routines among assistant nurses, nurses, and physicians, as well as factors that may influence it.

Results: No significant association was observed between compliance and level of knowledge, but nurses had significantly higher compliance with basic hygiene routines and knowledge (82 percent and 96 percent, respectively) compared to physicians (65 percent and 86 percent, respectively). Assistant nurses rated their knowledge in accordance with the results of the knowledge test. For both physicians and assistant nurses, associations were found between self-reported and observed performance. Self-reported compliance was similar for assistant nurses and nurses (M = 88 percent), but lower for physicians (M = 79 percent), with significant differences compared to both groups.

Conclusions: Compliance with basic hygiene routines varies between professional groups, with all showing some deficiencies. Improvement efforts are needed to strengthen compliance but based on this study, it is not possible to determine exactly how such efforts should be structured. Further research is needed to identify key focus areas that may improve compliance and reduce the risk of healthcare-associated infections.