Bakgrund: Starten för covid-19 pandemin var i slutet av december 2019, efter ett lokalt utbrott av lunginflammation i staden Wuhan i Kina. Intensivvården fick ta emot ett stort inflöde av patienten och nya hygienrutiner så som skyddsutrustning och isoleringsvård förändrade sjuksköterskornas arbetssätt. Sjuksköterskor från andra avdelningar behövdes hyras in och omvårdnad behövdes omprioriteras. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter inom intensivvården under covid-19 pandemin.Metod: En strukturerad litteraturöversikt med kvalitativ metod genomfördes. De vetenskapliga originalartiklarna hämtades i databaserna Cinahl och PubMed. Tio artiklar men kvalitativ design och en artikel med en mixad metod inkluderades i resultatet. Dataanalysen utgick ifrån Elo och Kyngäs (2008) innehållsanalys. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes med hjälp av granskningsmall enligt Caldwell et al. (2011), artiklarna var av medel och hög kvalitet. Resultat: Genom en innehållsanalys av elva originalartiklar identifierades två kategorier: “Upplevelser av sjukdomens karaktär” och “Upplevelser av ett förändrat arbetssätt” samt fyra subkategorier:  “Oförberedda och rädda”, “Isolering och skyddsutrustning”, “Omprioriteringar och värderingar” och “Förändrade relationer och nya erfarenheter”. Slutsats: Denna studie belyser hur sjuksköterskor i intensivvården under covid-19-pandemin utmanades i sin professionella och personliga roll. Upplevelser av rädsla, etisk stress, fysisk isolering och bristande resurser påverkade förutsättningarna för att ge god omvårdnad och upprätthålla patientcentrering. Trots detta framkommer även att sjuksköterskor fann styrka, mening och utvecklade en fördjupad yrkesidentitet genom sitt arbete i krisen.

Background: The COVID-19 pandemic began in late December 2019, following a local outbreak of pneumonia in the city of Wuhan, China. Intensive care units experienced a surge of patients, and new hygiene routines—such as the use of personal protective equipment and isolation care—altered nurses’ working practices. Nurses from other departments had to be redeployed, and nursing care needed to be reprioritized. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients in intensive care units during the COVID-19 pandemic. Method: A structured literature review with a qualitative approach was conducted. Scientific original articles were retrieved from the databases CINAHL and PubMed. Ten qualitative studies and one mixed-methods study were included in the results. Data were analyzed using qualitative content analysis as described by Elo and Kyngäs (2008). The quality of the included articles was assessed using a critical appraisal tool by Caldwell et al. (2011), and the articles were of moderate to high quality. Results: Through a content analysis of eleven original articles, two categories were identified: “Experiences of the nature of the disease” and “Experiences of a changed way of working”, along with four subcategories: “Unprepared and afraid”, “Isolation and protective equipment”, “Reprioritizations and values”, and “Changed relationships and new experiences”. Conclusion: This study highlights how intensive care nurses were challenged in both their professional and personal roles during the COVID-19 pandemic. Experiences of fear, ethical stress, physical isolation, and limited resources affected their ability to provide high-quality care and maintain patient-centeredness. Nevertheless, the findings also reveal that nurses found strength, meaning, and developed a deepened professional identity through their work during the crisis.