Bakgrund: Inom intensivvården vårdas kritiskt sjuka patienter med stora omvårdnadsbehov och multimodal monitorering. Kommunikation beskrivs som en hörnsten i omvårdnaden.

Syfte: Syftet var att beskriva konsekvenser av språkbarriärer vid omvårdnad inom intensivvården.

Metod: Integrativ litteraturstudie. 16 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed inkluderades i resultatet. Datan analyserades med stöd av Whittemore & Knafls dataanalysmetod för integrativa litteraturstudier. 

Resultat: Två huvudkategorier och sex subkategorier framkom i resultatet. Den första huvudkategorin är Konsekvenser av språkbarriärer för patient och närstående med subkategorierna: Språkbarriärer leder till förlorad autonomi och begränsad delaktighet i vården, Minskad möjlighet till emotionellt stöd och relationsskapande vid språkbarriärer och Språkbarriärer associeras med ökad mortalitet, förlängd vårdtid och sämre kliniska utfall. Den andra huvudkategorin är Språkbarriärers påverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete med subkategorierna: Språkbarriärer som hinder för sjuksköterskans omvårdnadsbedömningar och åtgärder, Språkbarriärer leder till otillräcklig och fördröjd informationsöverföring med påtaglig påverkan på omvårdnaden och Sjuksköterskor utvecklar alternativa kommunikationsstrategier för att övervinna språkbarriärer.

Slutsats: Språkbarriärer inom intensivvården har betydande negativa konsekvenser för omvårdnaden, vilket leder till minskat stöd, minskad autonomi, försämrade bedömningar och otillräckligt tillgodosedda behov. Litteraturstudien indikerar att förstärkt tillgång till adekvata kommunikationsstöd, som till exempel professionell tolk, i den dagliga omvårdnaden, i linje med nationella och internationella riktlinjer för jämlik vård, är avgörande för att minimera dessa negativa effekter och säkerställa en patientsäker och personcentrerad vård. Fortsatt forskning kring patienters upplevelser av språkbarriärer behövs.

Background: Critically ill patients with complex nursing needs and multimodal monitoring are cared for in intensive care units (ICUs). Communication is fundamental to nursing and family-centered care in this setting.

Aim: This study aimed to describe the consequences of language barriers in nursing care within ICUs.

Method: An integrative literature review was conducted, including 16 qualitative and quantitative articles from two databases, CINAHL and PubMed. Data were analyzed using Whittemore & Knafl's method for integrative reviews.

Results: Two main categories and six subcategories emerged from the results. The first main category is Consequences of Language Barriers for Patients and Next of Kin, with the following subcategories: Language barriers lead to lost autonomy and limited participation in care, Reduced opportunities for emotional support and relationship-building due to language barriers, and Language barriers are associated with increased mortality, prolonged hospital stays, and poorer clinical outcomes. The second main category is Impact of Language Barriers on Nurses' Nursing Care, with the subcategories: Language barriers as obstacles to nurses' nursing assessments and interventions, Language barriers lead to insufficient and delayed information transfer with a tangible impact on nursing care, and Nurses develop alternative communication strategies to overcome language barriers.

Conclusion: Language barriers in intensive care have significant negative consequences for nursing care, leading to reduced support, diminished autonomy, impaired assessments, and unmet needs. This literature review indicates that enhanced access to adequate communication support, for example professional interpreters, in daily nursing care, in line with national and international guidelines for equitable care, is crucial to minimize these negative effects and ensure patient-safe and person-centered care. Further research on patients' experiences of language barriers is needed.