Bakgrund: Att höra röster kan innebära ett stort lidande. Eftersom farmakologisk behandling ofta är otillräcklig finns ett behov av alternativa metoder för att hantera auditiva verbala hallucinationer.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med rösthallucinationer upplever medverkan i rösthörargrupper.

Metod: Uppsatsen är en strukturerad litteraturöversikt med en tematisk analys av kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Resultat: Fjorton utvalda artiklarna analyserades i enlighet med Bettany-Saltikovs och McSherrys (2024) modell för dataanalys. Dataanalysen genererade fyra olika teman: Upplevelser av att hantera röster, Samhörighet och delade erfarenheter, Gruppen som en trygg plats samt En uttalat icke-dömande och accepterande miljö. Resultatet visade att de deltagande personerna beskrev rösthörargrupperna som en plats där de kunde tala öppet och dela erfarenheter.

Slutsats: Personer som medverkade i rösthörargrupper upplevde att grupperna var till stöd och hjälp. Deltagarna beskrev bland annat upplevelser av gemenskap, öppenhet och trygghet. Eftersom det tycks saknas studier om rösthörargrupper i Sverige, är detta ett förslag till fortsatt forskning i ämnet.

Background: Hearing voices can be a source of great suffering. Since pharmacological treatment is often inadequate, there is a need for alternative methods to manage auditory verbal hallucinations.

Aim: The aim of this paper was to describe how people with auditory verbal hallucinations experience participation in Hearing voices groups.

Method: The paper is a structured literature review with a thematic analysis of qualitative scientific articles.

Results: The fourteen selected articles were analysed according to Bettany-Saltikov and McSherry's (2024) model for data analysis. The data analysis generated four different themes: Experiences of dealing with voices, Belonging and shared experiences, The group as a safe place and A pronounced non-judgmental and accepting environment. The results showed that the participants described Hearing voices groups as a place where they could speak openly and share experiences.

Conclusion: People who participated in Hearing voices groups experienced that the groups were supportive and helpful. The participants described experiences of community, openness and security, among other things. Since there seems to be a lack of studies on voice-hearing groups in Sweden, this is a suggestion for continued research on the subject.