Bakgrund: Våldsutsatta barn är ett globalt hälsoproblem som innebär långsiktiga konsekvenser och lidande. Konsekvenserna medför kostnader inom hälso- och sjukvårdssektorn, kommunala verksamheter exempelvis skolor, socialtjänst samt rättsväsendet. Sjuksköterskor möter barn i sin profession och ansvarar för att representera barnet inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera våldsutsatta barn.

Metod: Studien genomfördes som allmän litteraturstudie med en kvalitativ metod. Tio vetenskapliga originalartiklar valdes ut och analyserades genom innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).

Resultat: Två kategorier och sex subkategorier identifierades. Kategori: ett ensamt ansvar och samverkan i barnens nätverk. Subkategori: Att uppleva motstridiga känslor, att identifiera utan att agera, att tolka barnets signaler, att hantera föräldrareaktioner, att samarbeta kring barnet, att behöva stöd vid våldsidentifiering.

Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av otillräcklig kunskap, rädsla och oro över för att skada en familjekonstellation samt bristande tilltro till det sociala systemets förmåga att ge dessa barn adekvat hjälp. Sjuksköterskor upplever en utmaning i att balansera en stödjande relation till familjen och samtidigt uppfylla det etiska, juridiska och professionella krav som ingår i att identifiera våldsutsatthet hos barn. Trots att sjuksköterskor anser sig medvetna om deras ansvar uppstår osäkerhet och tveksamhet i beslutet om misstankarna ska anmälas till sociala myndigheter.  

Background: Child abuse is a global health problem that has long-term consequences and suffering. The consequences entail costs in the health and medical sector, municipal services such as schools, social services and the legal system. Nurses meet children in their profession and are responsible for representing the child in the health and medical sector.

Aim: The aim was to describe nurses' experiences of identifying children exposed to violence.

Method: The study was conducted as a general literature study using a qualitative method. Ten original scientific articles were selected and analysed using content analysis according to Graneheim and Lundman (2004).

Results: Two categories and six subcategories were identified. Category: sole responsibility and collaboration in the children's network. Subcategory: Experiencing conflicting emotions, identifying without acting, interpreting the child's signals, dealing with parental reactions, collaborating around the child, needing support in identifying violence.  

Conclusion: Nurses' experiences of insufficient knowledge, fear and uncertainty about damaging a family constellation, and lack of trust in the social system's ability to provide these children with adequate help. Nurses experience a challenge in balancing a supportive relationship with the family while fulfilling the ethical, legal and professional requirements involved in identifying child abuse. Although nurses consider themselves aware of their responsibility, uncertainty and hesitation arise in the decision whether to report the suspicions to social authorities.