Bakgrund: Vård i livets slutskede är det sista skedet inom palliativ vård. I takt med en åldrande befolkning och ökad förekomst av kroniska sjukdomar aktualiseras denna vårdform. Vid livets slut har sjuksköterskan ett viktigt ansvar i att säkerställa en värdig död för patienten utan lidande.

Syfte: Syftet med studien är undersöka svenska sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede.

Metod: Allmän litteraturstudie med induktiv kvalitativ ansats utifrån Polit och Becks nio-stegsmodell. Analys genom Granheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.

Resultat: Resultatet belyser två kategorier, Att vårda i en komplex vårdverklighet samt Det emotionella och relationella ansvaret i livets slutskede med totalt sex subkategorier.

Slutsats: Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede präglas av emotionella och strukturella utmaningar som påverkar förutsättningar för en värdig död. Studien belyser att ökad kunskap om vård i livets slutskede behövs för att stärka sjuksköterskans möjligheter att tillhandahålla en god personcentrerad vård.

Fortsatt forskning: Framtida forskning bör belysa andra kontextuella faktorer, särskilt kulturens påverkan, då dessa kan bredda sjuksköterskans kompetensområde och beredskap vid vårdandet av patienter i livets slutskede.

Background: End of life care is the final phase of palliative care. With an ageing population and an increase in chronic diseases, this form of care is becoming progressively more relevant. At this stage, nurses have an important responsibility to ensure a dignified death for patients without suffering.

Aim: The aim of this study is to investigate Swedish nurses’ experiences of caring for patients at end of life.

Method: A general literature study with an inductive qualitative approach based on Polit & Beck’s nine-step-model. Analysis using Granheim and Lundman’s qualitative content analysis.

Results: Highlights two categories, Caring in a complex care reality and The emotional and relational responsibility at end of life, with six subcategories.

Conclusion: Nurses’ experiences of caring for patient at end-of-life stages are characterised by emotional and structural challenges that affect quality of care for a dignified death. This study highlights that an increased knowledge about end-of-life care is needed to strengthen nurses’ ability to provide good care. 

Further research: Should focus on highlighting other factors, particularly the influence of culture, as these can broaden nurses’ areas of expertise and preparedness when caring for patients at the end-of-life.