Bakgrund: Vård i livets slutskede innebär att fokus flyttas från botande behandling till lindring av lidande och bevarande av värdighet. De flesta patienter vårdas på sjukhus där palliativ kompetens ofta är begränsad vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens i att lindra symtom, kommunicera med patienter och närstående samt att hantera etiska och emotionella utmaningar.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och möta patienter i livets slutskede.

Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. 

Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier identifierades. Kategorier: Hinder och maktlöshet i palliativt omvårdnadsarbete och helhet och relation som grund för värdig palliativ vård. Subkategorier: att arbeta mot organisatoriska hinder, att känna maktlöshet inom professionen, att lindra lidande ur ett helhetsperspektiv samt kommunikation och delaktighet som grund för värdighet och trygghet. 

Slutsats: Brist på personal och resurser försvårar personcentrerad vård och kan leda till känslomässig påverkan. Samtidigt visar resultatet att sjuksköterskans arbete med symtomlindring, god kommunikation och trygghetsskapande är av stor betydelse för patient och närstående. För att förbättra vårdens standard behövs det bättre bemanning, tydliga riktlinjer och stöd genom reflektion och handledning. Sjuksköterskeutbildningen bör också innehålla mer förberedelser inför de utmaningar som kan uppstå vid vård i livets slutskede.

Nyckelord: Sjuksköterskor, erfarenheter, livets slutskede, kommunikation, omvårdnad. 

Background: End-of-life care involves shifting the focus from curative treatment to alleviating suffering and preserving dignity. Most patients are cared for in hospitals where palliative care expertise is often limited, placing high demands on the nurse's skills in alleviating symptoms, communicating with patients and their families, and managing ethical and emotional challenges.

Aim: To describe nurses' experiences of caring for and meeting patients in the end-of-life.

Method: General literature review with qualitative analysis.

Results: Two categories and four subcategories were identified. Categories: Obstacles and powerlessness in palliative care work and wholeness and relationship as a basis for dignified palliative care. Subcategories: to work against organizational obstacles, to feel powerless within the profession, to alleviate suffering from a holistic perspective, and communication and participation as a basis for dignity and security.

Conclusion: Lack of staff and resources makes person-centred care more difficult and can lead to emotional distress. At the same time, the results show that the nurse's work with symptom relief, good communication and creating security is of great importance for patients and their loved ones. To improve the standard of care, better staffing, clear guidelines and support through reflection and supervision are needed. Nursing education should also include more preparation for the challenges that may arise in end-of-life care.

Keywords: Nurses, experiences, end of life, communication, care.