Bakgrund: Barncancer är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som varje år drabbar hundratusentals barn världen över. Diagnosen leder till stora förändringar i familjens vardag, där behov av stöd, tydlig information och möjligheter till delaktighet blir avgörande. Detta ställer höga krav på att sjuksköterskan möter både barnet och familjen utifrån ett helhetsperspektiv, där familjecentrerad omvårdnad bidrar till att stärka deras förmåga att hantera situationen.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av omvårdnad inom pediatrisk onkologi

Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv kvalitativ ansats utifrån Polit och Becks niostegsmodell och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. 

Resultat: Två kategorier identifierades: Förtroendebyggande relationer i omvårdnaden och Kommunikationens betydelse i omvårdnaden, med sex tillhörande subkategorier.

Slutsats: Inom pediatrisk omvårdnad påverkas föräldrars upplevelser av omvårdnaden starkt av sjuksköterskans förmåga att kommunicera på ett empatiskt och familjecentrerat sätt samt sjuksköterskans förmåga att bygga förtroendefulla relationer. Ett genuint engagemang, empati och kontinuitet ökar trygghet, delaktighet och kontroll i en känslomässigt utmanande vårdsituation. Fortsatt forskning bör belysa konsekvenserna av bristande kontinuitet samt långsiktiga effekter av vårdande relationer, vilket kan bidra till en mer individanpassad och effektiv omvårdnad.

Background: Childhood cancer is an uncommon but serious condition that affects hundreds of thousands of children worldwide each year. The diagnosis leads to major changes in the family’s everyday life, where the need for support, clear information, and opportunities for involvement becomes crucial. This places high demands on nurses to meet both the child and the family from a holistic perspective, in which family-centered care helps strengthen their ability to cope with the situation.

Aim: The aim of the study was to describe parents’ experiences of pediatric oncology care

Method: The study was conducted as a literature study with an inductive qualitative approach based on Polit and Becks ninestepmodel and analyzed through Graneheim and Lundmans qualitative content analysis.

Results: Two categories were identified: Trust-building relationships in care and the importance of communication in care, each with three associated subcategories.

Conclusions: Within pediatric care, parents’ experiences of nursing care are strongly influenced by the nurse’s ability to communicate in an empathetic and family-centered manner, as well as the nurse’s ability to build trusting relationships. Genuine engagement, empathy, and continuity increase feelings of safety, involvement, and control in an emotionally challenging care situation. Further research should highlight the consequences of a lack of continuity as well as the long-term effects of caring relationships, which may contribute to more individualized and effective nursing care.