Bakgrund: Migranter möter en rad olika utmaningar i mottagarlandet. Hälsolitteracitet har rapporterats som lägre bland migranter; även vårdprofessioners kommunikationssvårigheter, bristande kulturell kompetens och organisatoriska hinder riskerar att migranters hälsa och vårdbehov inte bli tillgodosedda. 

Syfte: Att beskriva migranters erfarenhet av att söka och erhålla vård inom primärvården.

Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ forskningsansats implementerades. Tio vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL & PubMed har analyserats med stöd av kvalitativ innehållsanalys. 

Resultat: Två kategorier framkom: Strukturella hinder och Komplexa vårdbemöten; med sex underkategorier: Att ha svårt att få kontakt, Att inte få tillgång till tolk, Att uppleva ekonomiska svårigheter, Att bli bekräftad genom kommunikation, Att uppleva bristande engagemang och Att känna sig särbehandlad. 

Slutsats: Migranter möter återkommande hinder i primärvården relaterade till språk, kultur, bristande språkstöd och bemötande, samtidigt som stödjande vårdmöten och tydlig information underlättar tillgång till vård. Resultatet understryker behovet av interventioner och kvalitetsförbättringsarbete som aktivt involverar migranter i hälsokommunikation och syftar till att bygga kulturella broar inom primärvården. 

Background: Migrants’ encounter great challenges in the host country. Health literacy has been reported lower among migrants; also healthcare professional`s communication difficulties and lack of cultural competence; and organizational barriers, combined with the vulnearbilities of migrants’ health, puts them at risk for their health needs not beeing met. 

Aim: To describe migrants’ experience of accessing and receiving primary healthcare. Method: This study was designed and conducted in adherence with qualitative approach. Ten scientific studies were identified from CINAHL and PubMed, and analyzed using qualitative content analysis method.  

Result: Two categories emerged; Structural barriers and Complex healthcare encounters. Thereto six subcategories; Difficulty accessing care, Lack of access to interpreters services, Experience financial difficulties, Feeling acknowledged through communication, Experience lack of engagement and Feeling discriminated.

Conclusion: The findings demonstrates that migrants’ encounter persistent barriers in primary care related to language, cultural differences, inadequate language support, and aspects of healthcare professionals’ conduct, while supportive interactions and clear communication facilitate accesss to care. Further, the findings underscore the need for targeted interventions and quality improvement initiatives that actively engage migrants in health communication and foster cultural bridging within primary care settings.