Bakgrund: Det snabba tempot på moderna vårdavdelningar skapar en atmosfär av buller, vimmel och oväsen,vilket väcker frågor om huruvida en sådan miljö kan påverka patienternas hälsa, återhämtning ochvälbefinnande negativt. Farmakologisk behandling är ofta livräddande och lindrar effektivt symtom,men den medför också risk för biverkningar och polyfarmaci hos patienter som är inlagda på sjukhus.Därför finns det ett behov av ytterligare icke-farmakologiska åtgärder som kan bidra till att minskastress hos vuxna patienter inom slutenvård.

Syfte: Litteraturstudien har som syfte att sammanställa och beskriva evidens kring musik somomvårdnadsåtgärd för stressreduktion hos vuxna patienter inom slutenvård.

Metod: Studien redovisas som en allmän litteraturöversikt och är baserad på elva kvantitativa artiklar.Materialet analyserades utifrån en deduktiv ansats för att identifiera gemensamma mönster. Artiklarnahittades via databaserna CINAHL och MEDLINE (via PubMed), granskades enligt Carlsson och Eimans(2003, s. 17) granskningsmall för kvantitativa artiklar. Popenoe et al. (2021) användes somdataanalysmetod.

Resultat: 11 studier inkluderades i översikten, varav 10 RCT och 1 experimentell studie. 9 av 10 studier visadesignifikant minskad ångest i musikgruppen jämfört med kontroll. 3 av 5 studier visade mer sänkthjärtfrekvens i musikgruppen. 7 av 9 studier visade högre minskning av smärta i musikgruppen. Övrigauppmätta parametrar visade i överlag positiv effekt för musikintervention, men med mindre tydliga ochi högre grad mer varierande resultat.

Slutsats: I denna litteraturöversikt fann vi att musik som omvårdnadsintervention kan bidra till minskad stress ochökat välbehag hos vuxna patienter inom slutenvård, med tydligast effekt på ångest och smärta. Musikframstår därmed som en enkel, kostnadseffektiv och icke-farmakologisk åtgärd som kan integreras iomvårdnaden för att främja patienters välbefinnande och återhämtning. Samtidigt behövs merforskning för att klargöra vilka typer av musikinterventioner som är mest effektiva samt hur de bäst kanimplementeras i klinisk praxis.

Background: The fast pace of modern care wards creates an atmosphere of noise, bustle and commotion, raisingquestions about whether such an environment can negatively impact patient health, recovery and well-being. Pharmacological treatment is often life-saving and effective in relieving symptoms, but it alsocarries the risk of side effects and polypharmacy in hospitalized patients. Therefore, there is a need foradditional non-pharmacological interventions that can help reduce stress in adult patients.

Aim: This literature study aims to compile and describe evidence regarding music as a nursing interventionfor stress reduction in adult patients in inpatient care.

Methods: This study presents a general literature review based on eleven quantitative articles. Using a deductiveapproach, the material was analyzed to identify common patterns. The articles were found throughdatabases CINAHL and MEDLINE (by PubMed) and were reviewed according to Carlsson and Eimans'(2003, p. 17) review template for quantitative articles. Popenoe et al. (2021) was used as a dataanalysis method.

Results: 11 studies were included in the review, consisting of 10 RCTs and one experimental study. 9 of 10studies reported a significant reduction in anxiety in the music intervention group compared with thecontrol group. 3 of 5 studies showed greater reductions in heart rate in the music group, and 7 of 9studies reported greater reductions in pain. Other measured outcomes generally indicated positiveeffects of music interventions, although the results were less evident and more varied.

Conclusions: In this literature review, we found that music as a nursing intervention may contribute to reduced stressand increased well-being among adult patients in inpatient care, with the most pronounced effectsobserved for anxiety and pain. Music therefore appears to be a simple, cost-effective and non-pharmacological intervention that can be integrated into nursing care to promote patient well-beingand recovery. However, further research is needed to clarify which types of music interventions aremost effective and how they can best be implemented in clinical practice.