Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och långvarig funktionsnedsättning globalt och medför omfattande vårdbehov inom slutenvården. I denna vårdkontext har sjuksköterskan en central roll i att samordna omvårdnadsinsatser, stödja patienter och närstående samt bidra till en säker och personcentrerad vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med stroke inom slutenvård. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats enligt Polit & Becks niostegsmodell. Åtta vetenskapliga originalartiklar identifierades genom systematiska databassökningar i databaserna CINAHL och PubMed och analyserades med induktiv tematisk analys enligt Braun och Clarke. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman: (1) omvårdnad i en komplex och prioriteringsstyrd vårdmiljö, och (2) ansvar, relationer och etiska utmaningar i strokevården. Resultatet visar att omvårdnadsarbetet präglas av en komplex balans mellan kliniska bedömningar, tidsmässiga begränsningar och multidisciplinärt samarbete samtidigt som vårdandet innefattar relationella och etiska aspekter i mötet med patienter och anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskans omvårdnadsansvar i strokevården är mångfacetterat och omfattar praktiska, relationella och etiska dimensioner. Kompetens, samverkan och organisatoriskt stöd framstår som centrala förutsättningar för att möjliggöra en säker och personcentrerad omvårdnad. Vidare forskning behövs för att fördjupa kunskapen om organisatoriska förutsättningar och samarbete i strokevården ur ett omvårdnadsperspektiv. 

Background: Stroke is one of the most common causes of death and long-term disability globally and leads to extensive care needs in inpatient settings. In this care context, the nurse has a central role in coordinating nursing interventions, supporting patients and relatives, and contributing to safe and person-centred care. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of caring for patients with stroke in inpatient care. Method: The study was conducted as a general literature review with a qualitative approach according to Polit & Beck’s nine-step model. Nine scientific original articles were identified through systematic database searches in the databases CINAHL and PubMed and analysed using inductive thematic analysis according to Braun and Clarke. Results: The analysis resulted in two main themes: (1) nursing care in a complex and priority-driven care environment, and (2) responsibility, relationships, and ethical challenges in stroke care. The findings indicate that nursing practice is characterized by a complex balance between clinical assessments, time constraints, and multidisciplinary collaboration, while also encompassing relational and ethical aspects in interactions with patients and their families. Conclusion: The nurse’s nursing responsibility in stroke care is multifaceted and includes practical, relational, and ethical dimensions. Competence, collaboration, and organisational support appear to be central conditions for enabling safe and person-centred nursing care. Further research is needed to deepen the understanding of organisational conditions and collaboration in stroke care from a nursing perspective.