Bakgrund:Intensivvården kännetecknas av en högteknologisk och medicinskt avancerad miljö där patienter ofta är nedsövda eller medvetandesänkta. Detta kan leda till minnesluckor, förvirring och psykisk ohälsa efterutskrivning. Intensivvårdsdagboken är ett omvårdnadsverktyg där vårdpersonal och ibland närstående dokumenterar vårdtiden i ett personligt och kronologiskt format. Syftet är att i efterhand ge patientenen sammanhängande bild av vårdförloppet och därigenom stödja förståelse och bearbetning av upplevelsen. I en vårdmiljö där tekniska interventioner är centrala aktualiseras frågor om hur omvårdnad och personcentrerad vård kan upprätthållas.

Syfte:Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelse av intensivvårdsdagbok efter genomgången intensivvård.

Metod:Studien genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med integrativ ansats enligt Whittemore och Knafl (2005). Vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design inkluderades. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Urvalet baserades på definierade inklusions- och exklusionskriterier. Data analyserades induktivt genom identifiering av meningsbärande enheter, kondensering, jämförelse och kategorisering.

Resultat:Analysen resulterade i tre huvudkategorier: förståelse och meningsskapande, känslomässig bearbetningsamt relationer och socialt stöd. Intensivvårdsdagboken bidrog till att skapa en sammanhängande bild av vårdtiden och minska upplevelsen av fragmenterade minnen. Den fungerade även som ett stöd i att bearbeta känslor såsom rädsla och oro. Vidare synliggjorde dagboken närståendes och vårdpersonalens närvaro, vilket stärkte upplevelsen av socialt stöd och sammanhang.

Slutsats:Intensivvårdsdagboken framstår som ett betydelsefullt omvårdnadsverktyg som kan stödja patienters återhämtning efter intensivvård genom att främja förståelse, emotionell bearbetning och upplevelse avsocialt stöd.