Personer med flyktingbakgrund löper betydligt högre risk för att utveckla psykisk ohälsa, däribland posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det finns mycket stöd i forskningen som visar att traumafokuserade psykologiska behandlingar för PTSD är effektiva. Majoriteten av forskningen inkluderar dock inte flyktingar, vilket innebär att vi vet mindre om hur behandling av PTSD fungerar i gruppen. Den här rapporten utforskar det rådande forskningsläget om psykologiska interventioner för PTSD hos vuxna flyktingar. En kartläggande litteratursökning genomfördes i två steg för att identifiera: 1) nyligen publicerade metaanalyser om randomiserade kontrollerade studier (RCT-studier) och 2) RCT-studier publicerade efter metaanalyserna, som bemöter de kunskapsluckor som identifierats i dem.

Det aktuella forskningsläget summerades utifrån dessa källor. Sammantaget inkluderades fyra metaanalyser, som alla gav stöd för psykologiska interventioner för PTSD, med mest stöd för traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT). Alla fyra metaanalyserna indikerade att majoriteten av studierna varken involverade jämförelser med aktiv behandling eller långsiktig uppföljning, samt var av varierande metodologisk kvalitet.

I den andra litteratursökningen identifierades 12 RCT-studier. Endasten av dessa involverade både en aktiv kontrollgrupp och långtidsuppföljning. I de inkluderade studierna var TF-KBT, Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) and Narrativ Exponeringsterapi (NET) de oftast utvärderade psykologiska interventionerna för PTSD hos flyktingar. Den tillgängliga evidensen tyder på att dessa interventioner ger måttliga till stora effektstorlekar vid behandlingsavslut jämfört med ingen behandling hos flyktingar, vilket liknar funna effektstorlekar i RCT-studier i generell befolkning. För att dra säkra slutsatser krävs dock mer omfattande RCT-studier med aktiva jämförelser och långtidsuppföljning. Det vetenskapliga underlaget tyder tills vidare på att behandling med TF-KBT, EMDR and NET bör göras tillgänglig för flyktingar med PTSD.

People with a refugee background are at significantly increased risk of mental health difficulties, including Post-Traumatic Stress Disorder (PTSD). There is a large evidence base showing that traumafocused psychological treatments for PTSD are effective. However, the majority of trials do not include refugees and less is known about how refugees respond to treatment. The present report explores the current state of the literature about psychological interventions for PTSD in adult refugees. A scoping review was conducted in two stages to identify: 1) recent meta-analyses of randomized controlled trials (RCTs) of psychological interventions for PTSD in adult refugees; and 2) RCTs published after the meta-analyses that address knowledge gaps identified in the meta-analyses. The status of the evidence base is summarized from these sources. A total off our meta-analyses were included, all yielding support for trauma-focused psychological interventions, primarily trauma-focused cognitive behavioural therapy (TF-CBT). Included meta-analyses indicated that the majority of RCTs involved inactive comparisons and short follow-ups. In the secondary search, 12 recent RCTs were identified. However, only one involved active treatment comparison and long-term follow-up, and the majority of trials are of varying methodological quality. Across included studies, the most frequently evaluated interventions are TF-CBT, Eye Movement Desensitizationand Reprocessing Therapy (EMDR) and Narrative Exposure Therapy (NET). The available evidence suggests that these interventions yield moderate to large effect sizes for PTSD at post-treatment relative to no-treatment in refugee populations, which is similar to effect sizes found in RCTs with non-refugee populations. However, firm conclusions await more rigorous RCTs involving active comparisons and long-term follow-ups. In the interim, the available evidence suggests that TF-CBT, EMDR and NET interventions should be made available to refugees with PTSD.