Bakgrund: På en akutmottagning kan inflödet av patienter vara högt och arbetsbelastningen för sjuksköterskan hög. Arbetsmiljön kan vara stressig och för patienterna kan väntetiden bli lång. Detta utgör en utmanande miljö för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans främsta uppgift är att ge en god, personcentrerad omvårdnad med vårdmöten som minskar lidande och har potential att vara hälsobringande.

Syfte: Att beskriva vuxna patienters erfarenheter av sjuksköterskans bemötande på sjukhusens akutmottagningar.

Metod: En allmän litteraturstudie av kvalitativ design utifrån 10 intervjustudier. En kvalitativ, induktiv, innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008) användes.

Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Relationell närvaro i vårdmötet och Relationell frånvaro i vårdmötet. Inom dessa huvudkategorier identifierades totalt fem kategorier.

Slutsats: Patienterna beskrev ett positivt bemötande med sjuksköterskan som ett möte präglat av värme, engagemang och närvaro. Ett negativt bemötande beskrevs vara präglat av distans, likgiltighet och frånvaro. Det framkom också att det är ganska lite som krävs för att patienten ska känna sig sedd och trygg, även i akutmottagningens stressiga miljö. Mer forskning behövs kring bemötande på akutmottagningar, vad som hindrar sjuksköterskor från att ge god omvårdnad samt vilka förändringar som skulle kunna leda till förbättring.

Background: In an emergency department, the flow of patients and the workload for the nurses are often high. The working environment can be stressful and the waiting time for patients long. This means a challenging environment for the nurse when providing care. The nurse's main task is to provide good, person-centered care with care encounters that alleviates suffering and have the potential to improve health.

Aim: To describe patients’ experiences of the encounter with nurses in the emergency department.

Method: A general literature review with a qualitative design based on 10 interview studies. A qualitative, inductive, content analysis according to Elo and Kyngnäs (2008) method was used.

Results: Two main categories were identified: Relational presence in the care encounter and Relational absence in the care encounter. Within these main categories, a total of five categories were identified.

Conclusion: The patients described a positive interaction with the nurse as an encounter characterized by warmth, commitment and presence. A negative interaction was described as characterized by distance, indifference and absence. The results also showed that fairly little is required for the patient to feel seen and safe, even in the stressful environment of the emergency department. More research is needed on interactions in emergency departments, what prevents nurses from providing good care and what changes could lead to improvement.