Bakgrund: Barn med obotlig cancer mottar oftast palliativ vård. Pediatrisk palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten hos barnet och föräldrarna. Föräldrarna har en skyldighet att vara delaktiga i barnets vård samt att vara barnets företrädare inom vården. Sjuksköterskan har en central roll i den pediatriska palliativa vården då hon arbetar nära familjen.

Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha ett barn som vårdas palliativt till följd av cancer.

Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Författarna har använt sig av Polit och Becks niostegsmodell för utformningen av studiedesignen. 

Resultat: Analysen resulterade i tre teman och fyra subteman. Föräldrarnas känslomässiga utmaningar med subteman, inre konflikter och känsla av maktlöshet. Betydelsen av en trygg vårdmiljö, med subteman, föräldrarnas behov av delaktighet och stöd i barnets vård och den fysiska miljöns påverkan. Det tredje temat var tilltron till en högre makt.

Slutsatser: Föräldrarnas delaktighet är av stor vikt och det finns ett flertal hinder för implementering av familjecentrerad vård. Ytterligare forskning inom området bör innefatta en undersökning av vårdpersonalens attityder och kunskap kring familjecentrerad vård samt den ojämlika tillgången till såväl pediatrisk palliativ vård som familjecentrerad vård.

Background: Children with incurable cancer typically receive palliative care, aiming to improve the quality of life for both the child and the parents. Parents are responsible for being actively involved in the child's care and acting as the child's representatives in healthcare settings. Nurses play a central role in the pediatric palliative care as she works closely with the family.

Aim: To describe parents experiences of having a child receiving palliative care due to cancer.

Method: A qualitative literature study with an inductive approach, using Polit and Beck's nine-step model for study design.

Results: Three themes emerged from the analysis. The emotional challenges of parents with the subthemes, inner conflicts and feelings of powerlessness. The importance of a safe care environment, with the subthemes, parents' need for involvement and support in the child's care and the impact of the physical environment. The third theme was faith in a higher power.

Conclusions: Parental involvement is crucial, but there are several barriers to implementing family-centered care. Further research should focus on healthcare professionals' attitudes and knowledge regarding family-centered care, as well as addressing the unequal access to both pediatric palliative care and family-centered care.