Bakgrund: Våld i nära relation är en global hälsoutmaning som drabbar en tredjedel av världens kvinnor. Internationella riktlinjer förespråkar hälso- och sjukvårdens ansvar att identifiera våldsutsatta kvinnor och erbjuda individanpassad vård. Trots det upplever sjuksköterskor avsaknad av resurser och strategier för att lyfta frågor om VINR och tillgodose våldsutsatta kvinnor behovsanpassad vård. 

Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av att tillfrågas och berätta om våld i nära relation inom hälso- och sjukvården. 

Metod: Allmän litteraturöversikt av kvalitativa studier. Data analyserades utifrån Braun och Clarkes tematiska analysmetod. 

Resultat: Tre teman framträdde; ‘Vårdrelaterade hinder’, ‘Hinder hos kvinnor’, ‘Underlättande av avslöjandet och positiva upplevelser av att tillfrågas’ med åtta tillhörande subteman.

Slutsats: Kvinnors upplevelse av att tillfrågas och berätta om våld i nära relation skiljer sig globalt. Det finns aspekter som hindrar och underlättar för kvinnor att berätta vid tillfrågan som grundar sig i sjuksköterskans följsamhet till ICN:s etiska kod och WHO:s internationella riktlinjer. Vidare forskning behövs som undersöker kvalitén av utbildningsinsatser som enskilda länder erbjuder sjuksköterskor, samt hur erbjuden vård upplevs av både kvinnor och sjuksköterskor utifrån eventuella skillnader i vårdgivarens kompetens och följsamhet till WHO:s riktlinjer.

Background: Intimate partner violence is a recognized global health challenge which affect a third of the female population globally. International guidelines advocate for the healthcare’s responsibility to identify victims of violence and offer individualized care. Despite this, nurses acknowledge a lack of necessary resources and strategies to screen for IPV and provide victims of violence with personalized care.  

Aim: This study aims to illustrate women’s experiences of being asked about and disclose intimate partner violence within health care. 

Method: Literature review of qualitative research. Data was analysed using Braun and Clarke’s method for thematic analysis. 

Results: Three main themes emerged; ‘Healthcare barriers’, ‘Women’s barriers’ and ‘Facilitators for disclosure and positive experiences from screening’, with eight correlating subthemes.

Conclusion: Women’s experience of being asked about and disclosing IPV differs globally. Aspects can hinder and facilitate women's experience, based on nurses’ adhering to the ICN code of ethics and WHO international guidelines. Further research is needed to explore the quality of education that individual countries offer nurses, as well as how offered care is experienced by both women and nurses based on differences in the care provider's competence and adherence to WHO guidelines.