Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett globalt växande hälsoproblem som påverkar patienters vardag, livskvalitet och upplevelse av hälsa. Egenvård utgör en central del i hanteringen av sjukdomen men är ofta komplex och utmanande. Vid sjukdomar som hjärtsvikt spelar sjuksköterskan en viktig roll i att stödja patienterna i deras egenvård. 

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa erfarenheter av egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt.

Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006), och resultatet strukturerades i teman.

Resultat: Patienternas erfarenheter visade att egenvård påverkas av emotionella, fysiska, kulturella, sociala och informativa faktorer. Ett tema identifierades “hinder och drivkrafter till följsamhet”, under detta tema tillkom fem subteman, “känslomässiga svårigheter”, “fysiska begränsningar och symtomrelaterade svårigheter”, “vikten av stöd”, “hinder formade av sociala och kulturella förväntningar och vanor” samt “egna vägar till kontroll och förståelse”.  

Slutsats: För att egenvård ska vara möjlig krävs en förståelse för individens livssituation. Personcentrerad information och kontinuerligt stöd från vårdpersonal är avgörande för att främja hälsa och minska lidande hos personer med kronisk hjärtsvikt.

Background: Chronic heart failure is a global health problem that affects patients’ daily living, quality of life and perception of health. Self-care is an important part in managing heart failure, but is often perceived as a complex and challenging task. The nurse plays an important role in supporting patients’ with heart failure in their self-care.  

Aim: The purpose of this study was to describe heart failure patients’ experiences of self-care  Method: This study was conducted as a literature review with a qualitative approach. Ten scientific original articles were analyzed using Braun and Clarke's (2006) thematic analysis.  

Results: The results showed that self-care is influenced by psychological, physical, cultural, social and informational factors. One main theme emerged from the analysis, “barriers and facilitators to adherence”. Under this main theme five sub-themes emerged, “emotional difficulties”, “physical limitations and symptom-related difficulties”, “the importance of support”, “barriers shaped by social and cultural norms and habits” and “own ways to manage and understand”.  

Conclusion: For self-care to be possible, an understanding of the individuals’ life situation is required. Person-centered care and information and continuous support from health care professionals are crucial in promoting health and reducing suffering in people with chronic heart failure.