Bakgrund: Barn till föräldrasubstansbrukare är en särskilt sårbar grupp med ökad risk för psykisk ohälsa, försummelse och sociala svårigheter. Trots notering av barnkonventioner och tidigare studier förblir de ofta osynliga i samhället. Sjuksköterskor har en viktig roll att identifiera samt stötta dessa barn i relation till möjligheterna som yrket ger. För att främja dessa barns hälsa behöver deras perspektiv tydliggöras och uppmärksammas inom vården.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur barn upplever att deras hälsa och välbefinnande påverkats av att leva eller ha levt med föräldrar som drabbats av problematik med substansmissbruk.

Metod: En allmän litteraturstudie strukturerades upp i kombination med Polit och Becks niostegsmodell. Systematiska sökningar gjordes med kvalitativ ansats i databaserna CINAHL och Psycinfo. Vidare identifierades artiklar via snöbollning och analyserades slutligen med hjälp av Braun och Clarkes tematiska analys.

Resultat: 3 teman och 11 subteman skapades. Under huvudtemat fysisk och emotionell påverkan sammanställdes subtemana rädsla och våld, skam och tystnad, fysiskt lidande samt känslomässigt lidande. Under huvudtemat hanteringsstrategier och behov sammanställdes strategier för överlevnad, resiliens och hopp, stödjande relationer samt samhället. I sista huvudtemat ombytta familjeroller och familjedynamik skapades subtemana barn som vårdnadshavare, förlorad barndom samt komplexa känslor relaterat till förälder.

Slutsats: Stora komplexa och djupgående effekter beskrivs som följd av föräldrasubstansbruk. Dessa breder sig över biologiska, psykologiska, sociala och spirituella aspekter. Det framgår tydligt ett stortbehov av stöd från samhället och understryker vikten av att professionella har ett personcentrerat förhållningssätt med kompetens att identifiera tecken på försummelse och våldsutsatthet. Vidare forskning hade kunnat utforska vårdens förutsättningar eller förmågor att stötta dessa barn.

Background: Children of parental substance abuse are a vulnerable group with increased risks of mental illness, neglect and social difficulties. Despite notes from child conventions and previous studies, they often remain invisible in society. Nurses have an important role in identifying and supporting these children in relation to the profession's opportunities. In order to promote these children, their perspectives need to be clarified and paid attention to in healthcare.

Aim: The aim of this study is to shed light on children's perception of how their health and wellbeing have been affected by living or having lived with a parent affected by a problematic substance misuse.

Method: A general literature review in combination with Polit and Becks nine step model was structured. Systematic searches conducted a qualitative approach in the databases CINAHL and PsycInfo. Articles were further identified via snowballing and finally analyzed using Braun and Clarkes thematic analysis.

Result: 3 themes and 11 subthemes were created. Under the theme physical and emotional impact, the subthemes fear and violence, shame and silence, physical suffering and emotional suffering were compiled. Under the theme of coping strategies and needs, strategies of survival, resilience and hope, supportive relationships and society were compiled. The theme named changed family roles and familydynamics, included subthemes of children as guardians, lost childhood and complex emotions related to a parent.

Conclusion: Complex and profound effects are described as a result of parental substance abuse. These extend across biological, psychological, social and spiritual aspects. There is a need for support from society and underlines the importance of professionals having a person-centered care approach with the competence to identify signs of neglect and exposure to violence. Further research could explore the conditions and abilities of healthcare to support these children.