Bakgrund: Årligen drabbas minst 57 000 patienter i Sverige av vårdrelaterad infektion, pneumoni utgör den vanligaste, kan förebyggas och kan relateras till utebliven omvårdnad. Förebyggande omvårdnadsåtgärder såsom munvård, tidig mobilisering och adekvat näringsintag kan minska förekomsten av sjukhusförvärvad pneumoni. Specialistsjuksköterskor har ett ökat ansvar för att bedriva evidensbaserad omvårdnad inom sitt specialistområde samtidigt som forskning visar på ett glapp mellan omvårdnadsevidens och sjuksköterskans praktiska verklighet.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors kunskap om och arbete med åtgärder som förebygger sjukhusförvärvad pneumoni på slutenvårdsavdelning.

Metod: En internetbaserad enkätstudie med öppna och slutna frågor utfördes där slutna frågor analyserades med deskriptiv statistik och öppna frågor med kvalitativ innehållsanalys. 

Resultat: De flesta deltagare känner till sjukhusförvärvad pneumoni [hospital-acquired pneumonia,HAP] samt förebyggande åtgärder men resultatet visar variation i vilka åtgärder de känner till samt i vilken utsträckning de faktiskt utförs. Exempelvis känner ungefär hälften till munvård som förebyggande åtgärd vilken varierar mellan att utföras i liten utsträckning till alltid medan nästan alla kände till mobilisering vilket mestadels utfördes i stor utsträckning. Resultatet visar även på hinder i utförandetsåsom personal- och tidsbrist. 

Slutsats: Specialistsjuksköterskor kan spela en viktig roll i att implementera förebyggande arbete för HAP. Det finns ett behov av utbildning av sjuksköterskor inom området samt att organisationen skapar förutsättningar för att sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor ska möjliggöras att ta ansvar att utföra förebyggande omvårdnad mot HAP utifrån vårdande tid.

Background: Every year, at least 57,000 patients in Sweden suffer from healthcare-associated infections where pneumonia is the most common, is preventable and can be related to lack of nursing care. Preventive nursing interventions; oral care, early mobilization and adequate nutritional intake, can reduce the incidence of hospital-acquired pneumonia. The nurse specialist has an increased responsibility for providing evidence-based care within their specialist area, while research shows a gap between nursing evidence and nurses' practical reality.

Aim: The aim was to investigate nurses' knowledge and practice of measures to prevent hospital-acquired pneumonia in inpatient wards.

Method: An internet-based survey with open and closed questions were performed where closed questions were analyzed with descriptive analysis and open questions with qualitative content analysis.

Result: Most participants were aware of hospital-acquired pneumonia [HAP] and preventive measures, though the results show variation in which measures they were aware of and to what extent they were performed. For example, about half were aware of oral care as a preventive measure, which varied from being performed to a small extent to always, while almost all were aware of and performed mobilization. The results also show barriers to execution of interventions due to lack of staff and time.

Conclusion: The specialist nurse plays an important role in implementing HAP-prevention. There is a need for education of nurses in this area and for the organization to enable nurses and specialist nurses to take responsibility for carrying out preventive nursing care for HAP based on caring time.