Bakgrund: Fastspänning är en fysisk tvångsåtgärd som används i psykiatrisk slutenvård för att hantera akuta situationer där det finns risk för skada. Åtgärden är ingripande och regleras av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) som betonar att den endast får användas som en sista utväg när andra åtgärder inte är tillräckliga. Trots tydliga lagar och riktlinjer kvarstår organisatoriska utmaningar såsom bemanning och vårdmiljö, samtidigt som etiska frågor om patientens autonomi, rättssäkerhet och värdighet också är centrala. Ur patientens perspektiv innebär fastspänning en total inskränkning av frihet och integritet.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med fastspänning av patienter inom den psykiatriska slutenvården.

Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie med systematiska sökningar i vetenskapliga databaser. Endast kvalitativa studier inkluderades med fokus på sjuksköterskors upplevelser av att genomföra fastspänningar inom den psykiatriska slutenvården. Analysen genomfördes med hjälp av en tematisk analys för att identifiera återkommande teman i det empiriska materialet.

Resultat: Resultatet visade tre centrala teman: Inverkan på den vårdande relationen, Etisk stress i den professionella rollen samt Säkerhet och riskhantering vid fastspänningar.

Slutsats: Fastspänning är en komplex vårdsituation som väcker etiska överväganden och ställer höga krav på vårdpersonal. Resultatet understryker behovet av reflektion, stöd och utbildning för att situationen ska kunna hanteras på ett sätt som värnar både patientens rättigheter och sjuksköterskans hälsa.

Background: Mechanical restraint is a coercive intervention used in psychiatric inpatient care to manage acute situations where there is a risk of harm. The measure is highly intrusive and regulated by the Swedish Compulsory Psychiatric Care Act (LPT), which emphasizes that it may only be applied as a last resort when other interventions are insufficient. Despite clear legislation and guidelines, organizational challenges such as staffing and ward environment remain, while ethical concerns regarding patients’ autonomy, legal rights, and dignity are also central. From the patient’s perspective, mechanical restraint represents a complete restriction of freedom and integrity.

Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of mechanical restraint in psychiatric inpatient care.

Method: The study was conducted as a literature review with systematic searches in scientific databases. Only qualitative studies were included, focusing on nurses’ experiences of carrying out mechanical restraint in psychiatric inpatient care. The material was analyzed using thematic analysis to identify recurring themes in the empirical data.

Results: The results revealed three central themes: Impact on the therapeutic relationship, Ethical stress in the professional role, and Safety and risk management in mechanical restraint.

Conclusion: Mechanical restraint is a complex care situation that raises ethical considerations and places high demands on healthcare professionals. The results highlight the need for reflection, support, and education in order to manage such situations in a way that safeguards both patients’ rights and nurses’ health.