Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalitet genom att tillgodose patientens olika behov, fysiska men även psykosociala och existentiella. Områden där patienten ofta känner stort lidande i slutskedet. Sjuksköterskor har ett ansvar att bemöta patientens lidande och tillgodose patientens olika behov. Ett av sjuksköterskans verktyg är samtalet med patienten, samtalen kan se olika ut och innefattar såväl verbal som icke-verbal kommunikation.

Syfte: Att syntetisera och sammanfatta kvalitativa studier som utforskat sjuksköterskors erfarenheter av samtal med patienter inom palliativ vård i samband med livets slutskede.

Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med kvalitativ design som omfattade tio vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Dataanalysen grundar sig på Braun och Clarkes metod från 2006 med tillägg från 2019 och 2021 för reflexiva tematiska analyser.

Resultat: Två teman genererades; Emotionell balansgång; mellan personlig sårbarhet och professionellt ansvar och Att navigera i det ordlösa och utmanande samtalsrummet. Sjuksköterskorna beskriver samtal i den palliativa fasen som en viktig del av sitt arbete som både kan emotionellt dränera och stärka. Balansgången mellan att vara professionell och personlig är viktig och den inlyssnande närvaron är deras viktigaste verktyg.

Slutsatser: Genom att förstå sjuksköterskornas erfarenheter kan vi skapa förutsättningar för bättre vård och en hållbar yrkesprofession. Framtida forskning bör därför fokusera på att förstå sjuksköterskans perspektiv för att ge de bästa förutsättningarna för att ge god vård. 

Background: Palliative care aims to promote quality of life by meeting the patient's various needs, physical but also psychosocial and existential, areas where the patient often feels great suffering in the final stages. Nurses have a responsibility to respond to the patient's suffering and meet the patient's various needs. One of the nurse's tools is the conversation with the patient, the conversations can look different and include both verbal and non-verbal communication.

Aim: To synthesize and summarize qualitative studies that explored nurses’ experiences of conversations with patients in palliative care in connection with end of life.

Methods: The study was conducted as a general literature review using a qualitative method that included ten scientific articles from the PubMed and CINAHL databases. The data analysis is based on Braun and Clarke's method from 2006 with additions from 2019 and 2021 for reflexive thematic analyses.

Results: Two themes were generated; Emotional balancing; between personal vulnerability and professional responsibility and Navigating the wordless and challenging conversation space. The nurses describe conversations in the palliative phase as an important part of their work that can be both emotionally draining and empowering. The balance between being professional and personal is important and the listening presence is their most important tool.

Conclusion: By understanding nurses' experiences, we can create the conditions for better care and a sustainable profession. Future research should therefore focus on understanding the nurse's perspective to provide the best conditions for providing good care.