Bakgrund: Familjecentrerad vård är ett förhållningsätt som används främst inom hälso- och sjukvården för barn i syfte att stärka samarbetet mellan vårdpersonal, familj och barn. Tidigare forskning har visat att familjecentrerad vård kan leda till positiva kliniska resultat. Samtidigt har det framkommit att föräldrar har upplevt osäkerhet i samband med vårdtillfället, eftersom förhållningssättet inte alltid har tillämpats i tillräcklig utsträckning.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av familjecentrerad vård inom hälso- och sjukvård för barn.

Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Metoden följde Polit & Becks (2021) niostegsmodell. Analysen genomfördes enligt Braun & Clarkes (2006) tematiska analys.

Resultat: Resultatet identifierade två huvudteman: Familjecentrerad vård som en resurs och Familjecentrerad vård som en utmaning. Dessa delades in i sju subteman: Föräldrar som en central resurs för barnet, Föräldrars delaktighet i omvårdnaden, Föräldrar som en primär informationskälla, Emotionella aspekter, Organisatoriska förutsättningar, Tveksamhet kring informationsdelning och Kulturella aspekter.

Slutsatser: Föräldrars delaktighet uppfattades bidra positivt till omvårdnaden, samtidigt som organisatoriska, emotionella och kommunikativa utmaningar kunde begränsa möjligheten att arbeta familjecentrerat.

Background: Family-centered care is an approach that is primarily used in healthcare for children to strengthen collaboration between healthcare professionals, families, and children. Previous research has demonstrated positive clinical outcomes associated with family-centered care. However, parents have also reported feelings of uncertainty during healthcare encounters, as the approach has not always been implemented to a sufficient extent. 

Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of family-centered care in child healthcare.

Method: The study was conducted as a general literature review based on ten qualitative original research articles. The method followed Polit & Beck's (2021) nine-step model. Data were analysed using Braun & Clarke's (2006) thematic analysis.

Result: Two main themes were identified: Family-centered care as a resource and Challenges of family-centered care. These themes were further divided into seven subthemes: Parents as a central resource for the child, Parental involvement in care, Parents as a primary source of information, Emotional aspects, Organizational factors, Hesitancy regarding information sharing and Cultural aspects.

Conclusion: The findings showed that parental involvement was perceived as having positive impact on nursing care, however, organizational, emotional and communication-related challenges could hinder the implementation of a family-centered approach.